Lördagens äventyr














15 km !!! Ja vi blev laddade på äventyr och bestämde oss för att åka iväg en bit med bilen... Lämna Kalmar.. Få se något nytt!! Vi utforskade nya städer och hade fika i bilen med fin utsikt! Vi bestämde oss för att fortsätta en bit på vägen och hittade ett naturreservat! Där var ett safari med buffel, hjortar, vildsvin och alla möjliga djur men det var stängt inför sommaren så vi bestämde oss för att gå runt staketet som sa att det var en 5km runda. Nästan direkt så fick vi se en stor buffelhjord! Jag gapade av häpnad och tryckte ansiktet mot staketet! Vad häftigt! Det var första gången jag såg dem! Vi beundrade dem ett tag och sedan fortsatte vi i den tuffa terrängen. Vi drevs av nyfikenhet och glädje! Vi såg rinnande vatten som forsade ifrån en naturlig källa och jag drack det godaste vattnet på länge! Efter det upptäckte vi en stor hjort hjord som stirrade på oss innan deras vita rumpor skuttade iväg i skymningen. Det började bli mörkt! Vi fortsatte framåt i hopp om att slingan skulle leda oss runt och tillbaka till bilen. Jag var trött i benen och snart insåg vi att vi var fast på en slinga som lett oss ut på en udde. Vi kollade gps och såg hur solen försvann nedför vattnet. Vi insåg att vi behövde ta oss hem samma väg som vi kom genom en kolsvart skog. Slingan var inte tydlig så vi tappade ständigt bort oss och vi illandes runt i lera som vildsvinen bökat upp plus massa våtmark, höga klippor, stenar, fallna träd, små plankor till broar och ett mer fallande mörker. Jag tände min ficklampa i mobilen och vi kämpade för att ta samma väg tillbaka. Jag var lite rädd. Skulle det kunna komma ett vildsvin eller något annat? Vi hade ju gått i ca tre timmar innan vi insåg att vi inte kom längre. Jag trampade rakt genom leran och vek mig utmattat neråt när vi klättrade upp för stenbergen. Adrenalinet slog in och vi sprang så mycket vi orkade. Överlevnadsinstinkten kändes av på max och alla sinnen var vaksamma. Jag fokuserade på stigen som min lampa lös upp och vi flämtade oss fram innan mörkret skulle lägga sig helt. Jag hade fått massor av lera på mina vader som skvätt upp när skorna gled i leran. Jag trillade även några gånger... och jag skrek en gång också för att jag såg en skugga röra sig! Vilken upplevelse vi fått vara med om! Jag har varit rädd för att gå i skogen i mörker och nu var jag tvungen att utmana mig själv. Gå framåt! Överlev! Du kan bättre än så! Spring mer, gå fortare! Till slut så kände vi igen oss och glädjen var stor igen! Vi fann den sista biten till bilen, vi bytte de leriga skorna och de blöta strumporna. Åh vad skönt att sätta sig! Vi klarade oss utan att någon ens visste att vi varit borta,, vi kom hem och avslutade kvällen med en skön sömn i en trygg säng! Det var 15 km det! 

Kommentera här: